Anna Inger Funni Jonasson

kl. 21.00

Nu har jag fått nog av detta usla internet. Det har strulat i en vecka nu. Det funkar fint i dem minuter, den tid det tar för mig att sätta in de bilder jag vill ha med i mitt inlägg och sedan loggar det ur och sedan hänger sig min data så jag måste starta om... Så om inte mina inlägg blir så bild rika... aa... när jag kommer hem ska jag lägga ut en sida med massor av bilder från min Islands vistelse och försöka göra någon slags tidslinje... se vad jag kan hitta för idé och tid!

Jag ska i detta inlägget försöka få in Måndagens inlägg där jag berättar om det spännande äventyret. Kommer här:

" Ja det var ju så att jag fick se Island från en helt annan synvinkel än vanligt, nämligen från luften! Ólis pappa äger, tillsammans med en annan kille, ett litet fyrmanna flygplan. Ser ut så här:

"Detta tog oss på en flygtur på ca 1,5 h med stopp i Akureyri.
Jag har nog aldrig i mitt liv sett något så vackert. Och då vet ni ju att Island har för mig redan innan bara häpnat mig och häpnat mig. När slutar det?

Den här naturen som detta folket lever i är helt otrolig. Det är ett slags lugn som vilar över ön.

Om ni har sett "sagan om de två tornen"? När de har kamerna så de "flyger" över hoberna när de vandrar, landskapet, öppet, kupperat, berg, dalar och vatten. Det är så vackert så vackert, DET såg jag idag!"

Tog en del bilder, kvaliten är inte den bästa dock.

Havet och solnedgången i ryggen.



Dalar och vatten.




Magnifikt!



Vackert!



Sagolikt!



...och idag... då red jag för övrigt 15 hästar och vill nu sova! hihi hoppas ni förstår varför!
Förklaring: Huvud och kropp = dödströtta!

Idag skulle jag ha åkt och tävlat med Tvinna (han som jag framgångsrikt tävlade i vintras), men de jag skulle åka med, deras bil hade gått sönder.. Och vi hade ingen som kunde köra med Ólis bil (krävs speciellt körkort) så det blev TYVÄRR till att vara hemma. Sorgligt, för det var kanon fint väder och jag hade samt behövt träna mina nerver för Landsmót!

JAAAAAA ni läste rätt!!!!! Snót är skodd och ohalt.

HON OCH JAG SKA TILL LANDSMÓT!!!!!!!!

Jag är som ni märker mycket glad över detta men i bakhuvudet är jag ändå beredd på bakslag.

Men jag tränar med förnuft nu. Inget tufft, bara "håll-igång"

En klok man sade mig:

"Det var nog kanske tur med lite vila, för det verkar på dig som att hon är bättre än någonsin nu! Och vila gör gott om man innan dess tränat ordentligt"

En klok kvinna sade mig:

"Anna! När du rider in på Landsmót, skicka bilder till Snót, bilder av glädje och samspel! Skicka bilder till henne om hur det ska se ut när ni rider. Tro mig det funkar!"

Jag är så glad!

kl. 22.

Tränade 11 hästar sammanlagt och hade en kanon dag, aningens för kallt stundtals. Men om ni bara ser bilderna jag tog så ser det ut som en hög sommar dag, men sen har vi lite vind på det och då blir det brrrrrr kallt!

Men när jag gick till Óli och sa, klockan var 4, Jag är färdig med alla mina hästar nu, då trodde jag att han skulle be mig rida lite av hans pappas hästar i det gammla stallet. Men istället säger han: Du och Heimir kan ta några av mina hästar. Glada Anna dansar iväg och berättar för Heimir. Heimir tog ett sto som ska visas i augusti och jag tog ett annat. MMMMMMMMMMMM va gott jag mådde. Stoet jag red har sånna lätta och mjuka rörelser så det känns som man rider på en sviktande matta. Sedan tog Heimir, Gledi, ett sto som han tränat i vinter av och till. Och jag tog Edall, en valack som jag tränat av och till i vinter. NU var vi båda i drömmarnas dröm. Óli bara skakade på huvudet när jag och Heimir kom tillbaka med ett leende från öra till öra!

Jag somnade gott den kvällen!

Eller aa, först la jag mig en stund på gräsmattan en bit ifrån Óli och Gilsi (brodern hans Óla), de höll på att sätta in köksfönstret (Óli och Inga Sóley håller på att byta fönster, dörrar och målar) Óli bad om ett glas vatten och jag tänkte inte så mycket på det... I alla fall inte tills dessa att jag hade hela glasets innehåll över mig!! 
Det slutade i vatten krig och jag hämnades med att slänga en hel mugg med kallt vatten i nacken och ryggen på honom. Haha!
Men som vanligt ska jag ju alltid bli utsatt för det värsta, och den här gången hamnade jag under kranen som vi har i taket i stallet. Efter det beslöt jag att inte ge igen mer för att förhindra att jag skulle hamna i ute dammen =P

Fredagen:

Fick åter igen rida Edall! LYCKA!
Nu är det bara Snót som måste bli bra för att allt ska kännas riktigt bra för mig.

Lite bilder från torsdag och fredag!

 Detta kanske inte är en jätte vanlig syn som man ser mycket av i Sverige. Men på Island så är handhästridningen väl använd och används fortfarande dagligen!
Här är det Stína (Inga Sóleys mamma) som är ute med sina hästar.
Hon rider med flera ibland och rekordet för henne är nio st + den som hon sitter på. Imponerande!!!!



Efter träning så är det gott att gå ut i lilla rast betes hagen och lägga sig platt på sidan och snarka en stund!

kl. 11.15

Idag lyckades jag äntligen kunna få sova ut. Har varit väldigt jobbigt det senaste då Sunna-Margret har skrikit och skrikit från 6 på morgonen till 9 och jag har bara legat och vänt och vridit, för att sedan ge upp och istället gå upp, men utan att kännt mig utvilad. Men idag lyckades jag och jag sov i hela 10h. Mycket skönt och beövligt kände jag.

Kom ut till Snót lite senare än vanligt, klockan tio. Men Heimir jobbar ju så han hade gett henne mat. Nu var det, de nervösa ögonblicket att ta av bandaget runt hoven och se om det hjälpt!?
Och om det hade!!! Hoven var helt genomblöt av Rivanol (kommit på vad bruset jag användet heter!), och rivanolet verkar ha rensat upp hoven för den luktar inte illa och har börjat få bättre och mer jämn temperatur. Snót har heller ingen feber. =)
Så jag lindade på Back on Track på frambenen och sedan fick hon faktiskt gå ut, och gissa om hon va glad!? Hon till och med gnäggade när hon fick syn på de andra hästarna och friheten. Men hon får gå själv än så länge, men jag tror inte det stör henne för hon är så ranghög så hon bryr sig knappt om de andra hästarna i vanliga fall ändå! Ston hehe!!
Om ett par timmar ska jag mocka ur hennes box igen och göra den fin, sedan kyla hennes hov och sedan får hon komma in och vila!

Hovslagaren som skodde henne innan att hon blev halt kom förbi igår för att fixa Ólis tävlingshäst (slitit av sig mer än halva hoven), han pratade även med mig och sa i stort sett:
"- Anna du behöver inte tänka på veterinär kostnaderna, det tar jag hand om!"
Ja jag var nog minst lika chokad som ni blir när ni läser det... Men tydligen så had Snót blött när han satt i en av sömmarna i hennes höger hov och därmed tror han med mycket stark sannorlighet att det var han som orsakade häötan, med tanke på att det inte visar infektion (det hade kommit ut var när veterinären klämt på hoven efter urgröpningen).
Sedan lovar han att sko henne innan tävlingen igen och han ska försöka göra detta utan sömmar! Få se om han lyckas, men det ser väldigt ljust ut nu, bara Snót får hoven till att bli i jämn temperatur så är detta nog över vilken dag som helst nu! Håller tummarna....

Nu ska jag kolla på en film och sedan kila ut en sväng!

Hörs ikväll!

kl. 20.10

Jag kommer nu med ett stort glädje besked! Gick ut till Snót nu på kvällen för att ge henne sitt energi komplement foder. Tar tempen, 37,8 =) Känner på hovarna hur varma/kalla de är, och till min glädje upptäcker jag att hon är i lika temperatur runt om hela den skadade hoven! Och båda fram hovarna känns likvärdiga i temperatur! Jag blev mycket glad men hade också i bakhuvudet att jag idag tog av Rivanol bandaget + att jag kulde hoven på henne i tio minuter klockan 15 idag så jag tänker vänta tills i morgon innan jag tar det som en vändning mot det positiva!

Har inte gjort alls mycket idag.. Hade en pyssel stund med Snót, borstade henne länge och smörjde in hennes karleder och hade bara allmän rengörning. Städade ur hennes box och fyllde på med torr spån. Tvättade lite till mig själv och förberedde min packning som skall skickas till Sverige...

Ja det är så nu att jag bestämt mig för att åka hem den 8 juli. Av den anledningen att familjen kallar på mig. Jag har en otrolig hemlängtan och saknad av mina nära och kära. Min tid här skulle egentligen bara varit till mitten av april men jag fick förlängt tack vare mitt goda arbete, till den sista juli.

Och i det hela så är det ju inte så att jag åkt ifrån bara ett boende hemma i sverige, jag har åkt ifrån en gård med hästar och hundar och dess skötsel, jag har åkt ifrån min pojkvän som jag är ganska ny förlovad med, jag har åkt ifrån en mormor som inte är frisk, jag har åkt ifrån en pappa som kämpar på med allt vad en egen skött gård hör till, jag har åkt ifrån en mamma som står och tar hand om allt vad mina hästar kan kräva (förebyggande av eksem, lungproblem, ridning, borstning) Inte för att inte mina föräldrar inte vill ställa upp för mig, tvärt om de gör detta med glädje för mig och jag är dem evigt tacksam. Men jag har ett ansvar i mig som säger att det är dags att åka hem nu och jag åker med flaggan i topp, jag har sist men inte minst åkt ifrån min bästa vän som jag älskar, min älskade Classic.

Det är så mycket spännande som står och väntar på mig hemma, hela mitt liv är hemma! Och lyckan som jag känner av att äntligen kunna bygga upp det jag älskar allra mest: En framtid tillsammans med Daniel och ett arbete med islandshästarna. Jag är så otroligt lycklig, och......

"- Island har varit och är ett av de mest fantastiska äventyr jag varit med om i hela mitt liv och jag vill itne byta denna tiden mot något och jag är för evigt tacksam till hela min familj som ställt upp för mig under min tid här. Samt att familjen jag fått bo och jobba hos har förgyllt min tid och gjort mig så lycklig! Jag älskar Island!!!!"

Nu har jag två arbetsveckor kvar och sedan en vecka tillsammans med min vän Monika på Landsmót, Islandshästens största festival!! Längtar så!

Sedan flyger jag hem med Monika på Tisdagen den 8.e och Snót och Kristall ställs hos en kille på södra Island som ska hjälpa mig att få dem till Sverige!

Godnatt kramar Anna

Jag har ni skrivit ihop hela (den tänkta delen som jag ville lägga ut) tränings tipsen från SVeinsstadir och så som vi gör här!

Utrustning:

Isländska nosgrimmor, engelska nosgrimmor, en mängd olika bett.. de flesta av märket KK och tredelade med D-ringar, repgrimmor, rep (speciellt tillverkat för ledarskaps övningar från marken så väl som på hästryggen), sadlar av märkena Ástund och Draupnir, långa piskor (för att hjälpa att aktivera bakdelen.), samt en lång pisk speciellt utvecklad för arbeta från marken (dvs man jobbar med pisken på så vis att man kastar den över ryggen på hästen, runt benen, huvud, mage, rumpa osv.), boots av olika tyngder och modeller.

Skoning:

All hästar skos vanligt det första, dvs, 8 mm runt om. När hästen är inriden och klar för töltsättning då kan vi börja mixtra med skoningen lite.
Pass aktig häst: denna görs tyngre fram och lättare bak. (10 fram, först 8 bak men kan sedan bli 6 mm om det är extremt pass aktigt) Vi kan också göra fram hovarna större och därmed behövs större sko och då blir det än tyngre.

Trav aktig häst: Görs tyngre bak och lättare fram (8 mm fram och 10 bak). Extrema fall så sätts 6 mm fram och hjälper inte detta så böjs fram tån upp för att skapa ett rullande framsteg.

OBS! dessa speciall skoningar är inget som vi har på hästarna en längre tid. De är endast ett hjälpmedel som vi tar till då vi ska visa svår töltade hästar vägen fram till Tölt! Och vi börjar alltid med det normala och sedan så gör vi det mer avancerat i special fall.

Först får de komma in i box, där de får stå i dryga fem dagar och bara aklimatisera sig. Här kommer något som jag älskar med Sveinsstadir, att boxarna är öppna och utan galler vilket gör att hästarna kommer närmare oss människor och saker som händer i stallet.
      Där efter så börjar vi med att fösa ut dem i lilla inomhus ringen (volten). Där arbetar vi med dem lösa på så vis att vi föser dem runt oss med hjälp av kropps rörelser och repet. Efter en-.två ggr så börjar vi närma oss hästen så snart den börjar bjuda in oss och visar intresse, genom att: tugga, slicka sig om munnen, öronen åker isär, fisa, riktar huvudet mot oss eller sänker huvudet och gör volten mindre.

Utifrån detta så börjar vi närma oss dem genom att gå lite fram lite bak lite åt sidan.. till slut är vi nära och kan förhoppnings vis röra vid hästen. Går det inte röra så går vi in med dem i boxen igen och tar fram den "magiska handen" detta är en lång pinne och i toppen finns en uppstoppad handske. På så sätt kan vi röra vid hästen och vänja den vid kontakt utan att behöva vara inne i boxen och då riskera att både hästen och vi kommer till skada. När hästen är redo så ska grimman på och sedan fortsätter arbete i volten i rep. Detta är samma arbete som med de:

Börjar med repgrimma och rep i volten. Här utför vi alltid en och samma bas övning: Flytta hästens rumpa ifrån oss och ha all uppmärksamhet på oss.

Detta görs genom att låta hästen springa runt i slak lina, när vi stoppar hästen så gör vi det genom att dra kraftigt och bestämt i linan och få hästens hals in mot mitten och rumpan flyttas ut. I början får man korta repet ganska rejält och rusa med hela kroppsvikten mot hästens rumpa. Avslutar med att byta varv och sedan göra om samma procedur om och om igen.

  Något annat vi också gör är att stå med kort rep jämte hästen och med ryggen halvt vänt mot hästens huvud och med blicken stingt riktad mot hästens rumpa, rör man försiktigt med repet på rumpan och låter på så vis hästen gå ifrån oss med bakdelen och med oss med huvud och framben.

Efter det så börjar vi arbeta med repet genom att kasta det på hästen. Detta görs: runt benen, över ryggen, över rumpa, ansikte, hals och mage. Allt för att vänja hästen vid att beröring inte är farligt och att rep eller piska aldrig kommer skada det är bara ett hjälpmedel som hästen inte ska vara rädd för, bara ha respekt för. Det är här som piskan med det långa repet kommer in, man kan också använda denna för att kasta över, under och runt hästen.
(dessa övningar görs inte bara pang på utan man förbereder alltid hästen för allting med "mildare" metoder. Tänk vad du vill uppnå men plocka sedan ned det i mindre "lättare" bitar.

     Även för att vänja hästen vid framtid sadelgjord så använder vi repet. Detta görs genom att man kastar repet över ryggen på hästen med lite swing så att man kan fånga repändan utan att behöva böja sig ner efter den, då hästen inte vet riktigt till 100% vad du ska göra med rep och hand under hans mage, eftersom han inte är van vid detta. När du sedan har repet runt magen på honom så gör du försiktigt det tajtare så det kommer ett lätt tryck som från en sadelgjord. Sedan lättar du snabbt så fort hästen accepterat trycket. Gör sedan detta fler gånger och från båda sidor. I alla övningar är det mycket viktigt att komma ihåg att göra allt från båda sidor. När hästen accepterar detta väl så kan du om en-två ggr (kanske behöver fler ggr) börja att bara lägga repet över ryggen och sedan stryka bestämt men försöktigt med handen under magen och greppa repet och sedan fortsätta på samma sätt som ovan. Detta ger ett mycket gott resultat.

tillägg:

Vid beröringen i början så berör vi hästen över hela kroppen och lägger armarna runt hals, manke och rygg.

Att lära hästen att lyfta hovarna gör man i många steg.

Första steget är att han lär sig att vara orädd för repet som kommer runt hans ben.

Nästa steg är att kunna stryka honom på benet ända ner till hoven.

Nästa steg är att kunna be honom att bara lyfta hoven och vara stilla och då blir berömmet att vi släpper hoven och stryker honom på halsen.

Nu börjar hästen bli van vid hanteringen av hans hovar så nu följer detta:

För att lyfta höger framhov:

Stå vid sidan av hästen på dess högra sida med ditt huvud i samma riktning som hästens. Lägg din vänstra hand på hästen manke (aningens längre ner) ha sedan handen starkt och stabilt placerad här. Med din högra hand stryker du hästen bestämt på framsidan av benet och ger ett lätt tryck med vänster handen på bogen (i början kan du behöva trycka till lite för att få över tyngdpunkten på hans vänstra framben), när hästen sedan lyfter hoven så vrider du dig och ställer dig med huvudet mot hästens rumpa. Härifrån ska du också kunna sätta hästens hov mellan dina framben för att underlätta för den hovslagare som ska sko hästen.

När du sätter ned hoven så gör du det genom att snurra runt så du får ansiktet i riktning med hästens ansikte och sedan med vänster hand återigen på hästens bog, och med häger hand låter du hoven sakta ställas ned på marken igen. Stryk hästen över halsen och tala om för honom hur duktig han varit.

Viktigt! Vänta alltid tills hästen står still i alla övningar du visar honom. För får han belöningen när han stökar runt då är du från början igen. Målet är ju att han ska kunna stå lugnt och stilla i allt vi gör och vara avslappnad. Så då är det viktigt att han gör det i alla små detalj övningar vi visar honom.

Vänster framhov görs på samma sätt men med motsatta händer.

För att lyfta hästens högra bakben:

Stå på hästens högra sida med ansiktet riktat mot hästens rumpa, lägg din högra hand på hästens höftben och stryk sedan med vänster handen på hästen BAKSIDA eller UTSIDA av benet. Tryck sedan med höger handen på höftbenet så att vikten går över på hästens vänster sida och dra sedan benet bakåt uppåt med din vänster hand. Lägg sedan ditt högra ben bakom hästens ben och dra sedan bestämt benet ut i "kratsläge".

Vid nedsättning av bakbenet så tar du tilbaka höger handen på höftbenet och sedan med vänsterhanden om hästens ben så tar du bort låret och sätter sedan ned hoven försiktigt.

Hästens vänstar bakben görs på samma sätt men med motsatta händer!

Indelningen av moment i den här övningen:

- Strykning

- Hålla stilla i luften

- (framben) lägga benet mellan dina egna ben

- (bakben) lägga benet på låret och dra det bakåt.

- Nedsläppning

Att ha handen på manke eller höftben så här är också en säkerhet, ifall hästen börjar konstra och kanske kan ramla över dig. Då känner och ser du detta bättre om du gör som ovan!

Nu har vi kommit så långt att hästen vill vara med oss och inte längre är rädd och frågvis om vem vi är. Så då är det dags att börja vänja honom vid sadel.

Vi har ju redan vant hästen vid att saker kan hamna på ryggen med hjälp av repet. Nu byter vi ut detta mot en tömkörningsgjord. Har denna först bara i mitten av volten och låter den bara ligga där under första delen av träningspasset (då vi repeterar flyttning av rumpa, backning och följa. Sedan ett par gånger med repet, genom att kasta det över hästen. Nu är det dags att vänja honom vid gjorden och det gör vi genom att vi stryker först hästen med gjorden över hela kroppen. Sedan lägger vi den på plats och spänner gjorden löst. Låter sedan hästen springa ett par varv och stoppar sedan för att spänna åt gjorden. Detta arbeta görs så många gånger att vi känner att det är tryggt både för oss och hästen att få gjorden spänd runt magen. Efter det så tas sadeln fram och samma sak görs här, först liggande i mitten och sedan visa sadeln och till sist lägga på sadeln och spänna gjorden löst, arbeta i volt och sedan spänna gjorden mer. Vad vi är noga med är att aldrig lägga upp stigbyglar och sadelgjord så att de ligger på sadelsitsen, det är bättra att vänja hästen vid lite släng och tryck från de olika grejorna som hör en sadel till än att smyga undan det. Vissa personer gör ju inte det och då har vi inte tränat hästen för att vara orädd för det. (naturligtvis, först gången sadeln åker på så tar du bort stiglädrena helt, de kommer på när hästen är trygg i sadeln)

   Tränsningen sker första gången inne i stallet och bara med enkelt huvudlag. Om hästen har jätte svårt att acceptera bettet så låter vi dem stå och tugga hö med bett i munnen.

Nu är hästen van vid utrustningen och vi börjar sadla och tränsa inne i stallet och sedan går vi ut i volten. Vi har alltid repgrimma under tränset och ingen nosgrimma i början. Tyglarna fästs igenom bettringen och sedan hakas den i repgrimmans sidor. På så sätt belastar vi inte hästen i munnen så mycket då vi lär den tygeltag.

Viktigt! Att med allt som du sätter på hästen i början, skall tas av i arbetsringen. Så att hästen lär sig att allt som kommer på den också kommer av. Bästa sättet är att i korta stunder ha nya grejor på rygg och ansikte, låt det ta ett par gånger till innan du leder hästen in i stallet med sadeln fortfarande liggandes på ryggen. Skynda långsamt, men jobba så snabbt att du inte tråkar ut hästen och på så sätt skapar problem.

Det sägs att du ska inte rida din häst med båda tyglarna (och båda skänklarna) i ett likvärdigt tryck förän du vet med dig att du kan hantera din häst med höger och vänster tygeltag (också skänkel) var för sig. Detta är detta som gör "kyssa stigbygeln" - övningen så bra!

Detta går ut på att du först från backen står exempelvis på hästens vänster sida, har tyglarna som om du skulle rida hästen och står med ansiktet riktat mot hästens ansikte. Lägger höger arm över sadeln och står tätt intill hästen med din överkropp, fatta sedan tygeln på vänster sidan med din vänster arm och ta ett tydligt tygeltag (ca 10 centimeter från bettringen) utåt-mot dig och sedan upp mot din högerhand som du håller runt framvalvet på sadeln.

Målet är att få hästen att böja villigt utan motstånd, och villa huvudet tätt intill sin egen hals och du ska i stort sett bara behöva styrkan med att ha tygeln mellan tummen och pekfingret.

I början dock kan det bli att hästen bara går emot tygeln och då får man vara envis och inte släppa "draget" utan hålla kvar och vänta på att hästen släpper efter. I början får man kanske inte huvudet mer vridet än kanske bara ett par grader men efter träning och upprepning så kommer de mycket snabbt att förstå vad du är ute efter. Vid uträtning så ska du ta hjälp av motsatt tygel med motsatt arm och på så vis ha det som kommando att det är ok att räta hvudet. När hästen börjar ge efter och vill böja huvudet och inte gå emot kan du pröva att stryka honom vänligt i pannan. När du kommer ännu längre i träningen så ska du kunna böja huvudet och sedan släppa tygeln och hästens huvude ska fortfarande vara böjt ända tills du ber, med hjälp av andra tygeln, att han ska räta på huvudet.

fortsättning av "kyssa stigbygeln" kommer när du kan sitta på hästen.

Nu har vi kommit så långt att hästarna som var både otama och tama är redo för detta:

- Uppsittning

- Skoning

- Tygeltag

- Gå framåt och stanna

- Stå fastbunden

Nu upprepas inte repträningen så mycket, bara i vissa träningspass för att hålla det vid liv eller om man stött på några speciella problem under träningen.

     Här på Sveinsstadir så lägger vi på sadeln ute i ringen och sedan leder vi in hästen i stallet och binder honom, för att sedan hänga på hästen, från båda sidorna och sedan sitta upp. Om detta går bra så ger vi oss för dagen. Nästa gång sitter vi upp helt och låter medhjälpare flytta på hästens rumpa, runt, runt och runt från båda sidor.

   Nästa steg är att med hjälp av repet i handen fortfarande fäst under hakan i repgrimman, kunna sitta själv på hästen och styra den åt ett håll i taget, sedan byta sida genom att svinga repet framför ansiktet på hästen. Om hästen inte vill flytta rumpan när du har huvudet böjt enligt "kyssa-stigbygeln" så kan du dutta honom på rumpan med hjälp av det överblivna från repet. Detta är han ju van vid från markarbetet och ska inte bli rädd för detta om det tränats ordentligt.

    Första gången vi sitter upp ute i volten så har vi alltid med hjälpare med som håller i hästen. Första gången så går hästen helt på kommandona från medhjälparen men sedan börjar vi vid varvbyten smyga in tygeltag från den som sitter på ryggen och samtidigt använda rösten; Whooo. Sedan smyger vi in halter och allt detta endast med hjälp av "kyssa-stigbygeln".
      När ryttaren sedan känner sig trygg med hästen så släpper vi linan i mitten och medhjälparen bara står i mitten och hjälper till med igång sättningar och varvbyten genom att gå de vägar som jag gått innan vid markträningen. Allt detta är bekant för hästen och därmed blir han inte stressad av att han nu har någon på ryggen för det är det enda som är nytt och allt annat känner han sig trygg med.

      När detta är okej så börjar vi arbeta mer och mer självständigt med hästarna och börjar bara med lite repetion av markarbetet för att sedan sitta upp utan hjälp. Alltid med hästens huvud böjt åt den sidan som vi sitter upp på. I början när vi arbetar själva så brukar vi ha bara repet under hakan eftersom det är det som hästen är mest van vid. Sedan bara avsluta med att "kyssa-stigbygeln" ett par gånger åt varje håll.

      När hästen accepterar tygeltagen och stannar bra så börjar vi med att låta hästen följa en trygg häst ut på vägarna. Vi rider väldigt kort i början. Och här kommer den viktigaste av all saker:

"Hetsa inte upp dig ifall hästen väljer att springa vid sidan av vägen, bara ha långa tyglar och låt honom välja den väg som passar honom bäst. han kommer i sinom tid komma på att det är mycket lättare att sprina på vägen än vid sidan av den. Det du bryr dig om är att han går i den riktning du vill INGET annat, han får själv välja tempo. Vill han galoppera så låt han göra det, var bara alltid beredd på att kunna ta med en tygel ifall han börjar konstra. Att du rider korta sträckor är inte för att hästen inte orkar utan för att du inte vill ha honom till att börja vända.. Om han känner att det är så långt varje gång han ska ut och ridas då kommer han börja tycka det är tråkigt och antingen inte gå alls eller springa ifrån dig.."

Jag skulle kunna skriva mycket mycket mer, men då skulle det sluta med överbelastning av kontot! Men ni får mer en gärna ställa frågor om det är något ni undrar eller tycker är oklart!

Ha det gott!

//Anna Funni Jonasson

När jag skrev igår (fredag) då la internetet av mitt i alltihop så jag fick aldrig ut det på nätet...

kl. 19.35

Det slog mig först nu, att det är fredagen den 13.e idag...
Nog tur i oturen att jag inte kom på de förens nu för jag har gjort massa med "svåra" saker idag som har gott väl. Kanske är inte 13.e en otursdag för mig! =)

Igår (torsdag) orkade jag inte skriva,..Vi var iväg på ett två dagars rekstur med början på onsdag. Det hela gick jätte fint och vi hade KANON väder och bara hur kul som helst. Här följer en bild berättelse:

Detta var sista stoppet för den första dagen. Här är det jag och min första häst , Tvinni på torsdagen som står nedanför flocken som vi hade med oss på turen

Bergen följde oss runt hela vår tur runt Vatnsdalur!

Vi beslöt att på torsdagmorgonen rida övervattnet.
Berättelse från Inga-Sóleys pappa:

"-Här satt jag på min lugna valack och skrittade säkert en bit ut i vattnet när jag sneglar till vänster ser jag Anna komma i full fart rakt ut i vattnet, KABOOM KABOOM, där försvann den rofylldheten och beslutet att klara sig torr genom det höga vattnet."

Det var så här: Jag red Tvinni, Tvinna kan ibland, hrm oftast, vara pigg och lite stressad. När jag skulle över vattnet så kom jag lite på efterkjälke eftersom jag skulle ta foto. Detta gjorde Tvinni ännu mer nervös och till råga på det så var jag tvungen att dra upp knäna högt och det gjorde honom ÄNNU mer nervös vilket resulterade i att dundrade på i trav över den ojämnabottnen, vilket i sin tur resulterade i att jag började skumpa.. Som, hehe, i sin tur resulterade i att jag hade NOLL kontroll mer än att hålla mig kvar i sadeln!

I början av turen så springer hästarna mest i utspridda klungor. Men när de börjar bli lite trötta då springer de i två så här fina led!



Sista stoppet på den här färden! Längst till vänster i översta hörnet så ser ni kullarna som finns kring vår gård. Ca 40 minuters ridväg!



Som alltid följde Kolla oss hela vägen och hjälpte oss troget med arbetet av fösningen av hästarna!



På kvällen kom veterinären till Snót och han grävde ytterligare lite i hoven men kunde inte få ut någon vätska. Han tror nu att hon ska kunna bli bra till Landsmót och att jag kan sko henne i mitten av nästa vecka =) Gissa om jag blev glad!? Men jag ska försöka att inte ta ut för mycket i förskott för det kan ju bli tilbaka slag på detta. Men det ser ljust ut nu iaf!

Och det som jag är mest glad övevr är att han inte behandla kontinuerligt med pencillin. För när det är hovar så kan man ju tro att de är bra och man börjar rida dem, men så blir de halta igen och det visar sig att det bara var pencillinet som döljde smärtan. Så är man på ruta ett igen...

Jag ska skriva mer ikväll (lördag), har min lediga helg så jag tänkte jag skulle avsluta något som jag började för ngn vecka sedan..hrm! hehe

Kramar Anna

Min lilla sjukling, Sessan Snót










 

kl. 23.15

Idag blev det ett sent inlägg...

Jag kan ju faktiskt inte vara så deppig så att jag inte skriver hur min dag har varit...

Steg upp klockn 7.40 som vanligt, åt lite frukost och gick sedan med nervösa steg till Snóts box. Hon står upp, ett gott tecken... sedan ut ur boxen... men nej. Lika halt som innan. Blöter hennes hov med sodan (retligt att jag inte kommer på vad det heter...? kanske ngn annan som vet vad jag menar som kan hjälpa mig?) borstade henne sedan ordentligt och gick ut och repade lite gräs till henne som frukost. Stackars min sessa kan inte ens gå ut och äta goda gröna gräset... Så då får jag faktiskt ta mig ut och repa lite åt henne. Glad blir hon!!!=)

Försöker sedan tänka på ngt annat,,, Tränar två nya unghästar, de var lätte tack vare hantering från ägaren, sånt gillar jag! Men ett jobb är ett jobb så då måste man ju ibland ta hand om de jobbiga också!

Sedan samlade vi ihop alla skodda hästar i paddocken för att sedan ge oss av på ett två dagars rekstur med en väg på ca 4,5 mil. Vi stannade fyra gånger på dit sträckan och stoppade sedan vid en hage med gräs och vatten som hästarna är i över natten. Sedan åkte vi hem, (vi har alltid en bil med oss) Rundan som vi rider är en väg som går i en dal, namnet; Vatnsdalur) Det är helt enkelt en STOR dal med vatten i mitten och en väg som slingrar sig runt. Men på vägen hem i bilen upptäcker vi ngt mycket skumt... är det vad vi tror...? Jo visst är det de.. Två hästar som går runt mitt ute i vattnet. Helt av sig själva har de lämnat flocken och bara vandrat ut i vattnet (en del ställten av vattnet har det blivit små vallar där vattennivån inte är lika hög) VÄLDIGT lustigt att hästar bara väljer att gå iväg så och speciellt ut i vattnet. Teorin vi har är att de här hästarna kanske nyss kommit till denna gården, och nu helt enkelt försöker de hitta hem.

Väl hemma duschar jag och byter till tunna kläder för nu är Island varmt och gott. Sommaren är sannerligen på väg och det är ljust dygnet runt!!!
Sedan är det middag hemma hos Ólis föräldrar. Under tiden jag är där så hade veterinären varit och kollat Snót. Han ringde sen till Óli och så här är läget...

Hon har ingen feber, men haltar. Hon är inte svullen i benet, men hon haltar. Han valde nu att gröpa mer i hoven för att komma djupare och se om det kommer var eller blod. Kommer inget var och verkar inte vara infektion, men hon haltar.
Han svarar ärligt att han faktiskt inte vet vad det är. Hon får smärtstillande och boxvila till fredag och jag ska hålla koll på tempen. Hans teori är nu att det förmodligen bara är en liten blödning i hoven som förvärrades när hoven verkades för hårt och att sedan sömmarna träffade och utgjorde blödningen...?
Jag vet inte vad jag ska tro? Mer än att jag gillar denna veterinären och att han verkar kunnig. Hade kännt mig väldigt nervös om jag inte gillat veterinären, är så kräsen.

Men nu känns det iaf som att lite hopp börjar komma till mig. Och det är ju ett gott tecken.

Fick paket av Daniel med Back on Track paddar. Så nu har hon dem på bakbenen till att börja med pga svullnaden hon hade och sedan bara lindor på frambenen för att skydda det benet som hon lägger mest tyngd på. Har aldrig riktigt trott på lindor och grejer.. men om man ska dra en linje till sig själv så tycker jag det är jätte bra med linda runt knäet om man slått i och fått blödning eller foten, elr likn.

Jag är så tacksam för alla fina kommentarer jag får av er, det värmer mitt hjärta och får mig att le igen! Här har man ju inga direkt nära människor och människor som inte ser djur riktigt på det sättet som, iaf jag, gör. Jag känner det så att jag har tagot Snót under mina vingar och nu är jag skyldig henne att skydda henne och vårda henne så väl som jag kan! Och det tänker jag göra. Landsmót är mitt mål, men hennes hälsa är viktigast!

Så nu väntar jag på fredag och nytt besök från veterinären!

Ska sova ett par timmar nu, innan vi ger oss av till vårt äventyr igen i morgon!

Återigen, Tack, för ert stöd och ert hopp för mig och min sessa!

Monika: Jag längtar efter bamsekram från dig min vän!

kl. 21.50

Idag har jag och mina träningshästar klapprat runt på lätta och glada steg! Jag är ständigt glad och mitt leende går inte att sudda bort från mitt ansikte. Ja det förståss... en si så där fem dagar innan start så kommer jag säkert vara som ett spöke i ansiktet och vandra runt som en stel pinne. Men det är väl kanske förståeligt!? *skratt*

Jag och Snót ska nu träna hårt och målinriktat!

Tänkte försöka göra min blogg lite mer intressant nu... Jag har ju alltid skrivit dagbok till min och Greifis träning men har slarvat otroligt med Snót.. Så nu tänkte jag ha det fram till Landsmót så kan ni läsa om ni vill!

Snót träning:

Lite om hur hon är nu..

Hon är mycket mjuk och fin i sidorna. Hennes sidvärtrörelser behöver bli bättre då hon gärna slarvar med bakbens korsningen. Hon går fint i form i tölten men jag behöver träna mer på igångsättningar och nedtagningar då hon gärna fuskar och kör upp huvudet precis i tempo skillnaden.
I skritten sitter det fint med igång och nedtagningar men inte mellan tempona i tölten.
Nu inför Landsmót så måste jag få mer tempon i hennes gångarter och hon måste se mer kraftfull ut.
Så det kommer bli mycket tempoväxlingar och inget lullande i ett tempo för länge. OCH HON MÅSTE KUNNA GALOPPERA FORTARE UTAN ATT HAMNA I KORSGALOPP!

Idag hade hon vila så det finns inte så mycket att skriva om...

Så jag säger Godnatt för dagen och hoppas på ett fint träningspass med Snót i morgon.. (fast med tanke på den prinsessa hon är så behöver jag inte hoppas....jag vet!!!!! hihi) Ni har nog vid det här laget förstått att jag är MER än stolt över min sessa!

kl. 21.00

Här sitter jag i soffan med min dator och jag bara ler. Kan inte sluta le... Vill ni veta varför????

JAG OCH SNÓT SKA TILL LANDSMÓT!!! VI KVALADE IDAG OCH SNÓT ÄR EN HÄST SOM INGEN ANNAN!

Efter jag hade ridit mitt program så kom jag inte ihåg vad jag hade gjort... Kom inte ihåg något mer än att jag ridit en fantastisk och mjuk häst som bara sviktade fram över banan lätt som en fjäder. Känslan var otrolig! Och jag har ALLT på film =)

När jag fick beskedet om Greifis sjukdom och att det aldrig mer kommer bli han och jag på tävlingsbanorna så började jag tvivla på att jag kommer aldrig hitta någon som honom igen. Det kommer jag ju aldrig göra, men Snót hon är väldigt nära, inte lika kraftfull och inte lika mycket power. Men att rida henne får mig att le och hon får mig att må bra. Vi ger och tar av varandra och sedan får vi ut något som vi båda gillar och trivs med. Idag klaffade vi hundra procent.. (jag gjorde två misstag dock...) Vi var ett idag!! och jag är SÅ GLAD!!!!

SNÓT OCH JAG SKA TILL LANDSMÓT OM TRE VECKOR!!!

Nu är det träning, träning och åter träning med målet att uppnå mer fart och kraft! Jag ska kämpa med blod svett och tårar för att få henne att bli snäppet bättre så vi kan knipa en final plats!

Mitt första mål är uppnått och detta är egentligen nog. Men tävlingsmänniska som jag är så kommer det ett mål till och därmed final!

Nu ska jag sova och drömma gott!

Njut av bilden av mig och Snót från tävlingarna idag:

Lite strul med internet igår så lördagens inlägg kommer nu....

kl. 22.10
Idag vaknade jag klockan halv 8. Hur trött som helst och det var SVÅRT att komma ur sängen, riktigt svårt.. Men jag lyckades. Det tog mig 1.5h att ta hand om fodringen (flytta flocken från en hage till den andra, ge hö till fem inne hästar, sopa och vattna) detta tar i normala fall 30 minuter, maximum. Men e man halt så e man! =)

Sedan red jag mina träningshästar.. Va ju ledig i måndags och Óli ville jag skulle jobba igen det idag, förståeligt med tanke på hur mycket hästar vi har här nu. Det är inte tid till att vara ledig helt enkelt så då är helgerna ett bra sätt att göra rätt för sig!Allt rullade på fint. Vädret har ju kommit till Sverige med sol och värme.. Vi har väl det inte riktigt så bra här.. Men 13 grader svag vind och molningt gör att det är ett perfekt träningsväder.
      Men turisterna som reser runt på Island stannar ofta vid ett stopp som ligger 1 minut från Sveinsstadir. Där dricker de kaffe, röker och kissar (finns toalett...tack gode gud) men de fotograferar också och filmar. Och de har hittat ett extra interesant motiv. ISLANDSHÄSTAR!
Jag vet inte hur många kort och filmer jag är med på/i varje dag. Snart blir man väl kändis som turist motiv eller något! =)

Nu ska jag sova och ladda mina batterier till min och Snóts kvaltävling i morgon! Jag är nervös men också KANON trött så jag somnar säkert bara jag lägger huvudet på kudden!

Sov så gott!

Kramar Anna

kl. 22.30

Snót blev ju undersökt av veterinären idag..

När hon provreds av Óli så blev hon inte halt och inte mer svullen. Betyder detta att svullnaden har stannat av och nu bara minskar eller betyder det att hon alltid kommer vara så här svullen och att skadan är allvarligare än vad vi tror?

Just nu vill, vill VILL jag bara se det ljusa i det hela.

Men jag har bestämt mig, vad än Óli eller veterinär säger. Hon ska vara helt fri från svullnad torsdag morgon för att hon ska gå till visning under denna dag.

Hon står nu inne med kylbandage och ska ha detta till imån morgon. Då ska hon badas och kammas en massa. Jag sätter igång klockan halv 7 på morgonen. Ska bli roligt och för en gångs skull så längtar jag efter att få höra klockan ringa, God Morgon!

Idag... (islänningar över lag har en förmåga att skjuta på saker...hehe) har jag och Óli skrivit på ägar papper till Snót och nu väntar jag bara på hennes pass. För det har hon väl ett? Oj nu kom jag på mig själv att det har jag inte ens kollat med honom... Uj uj då måste han fixa det med.. kan bli lite mycket. Aja vi hoppas det löser sig.

Och som att detta inte var nog med problem så är min bästa vän Classic sjuk. Han äter inte sin mat och han spyr. Med "SIN" mat menar jag den han borde äta (menyn består nu av fjäsk i form av pasta, köttullar, korv och leverpastej) Mamma och pappa ska åka in med honom imorgon.
Förra året hade han samma symptom och då var det inte ok med hans lever värden så det känns säkrast att kolla honom igen.

Risken är då att de vill ha kvar honom över natten för observation... Men det måste mamma och pappa förklara för veterinären att det går inte. Hur förklarar man det för en veterinär...? Får försöka med sanningen.
Jag, hans älskade matte har för en tid försvunnit ur hans liv och han är en aningens förvirrad och om han nu blir kvarlämnad på djursjukhuset så försvinner den sista tryggheten han har, d.v.s. Sam, Casper och mamma och pappa. Det tror jag inte att han klarar. Så på något sätt måste de få ge med honom någon medicin hemma och sedan hoppas på att det och kärlek hjälper...annars..... ÅKER JAG HEM! Han är min bästa vän och om han mår dåligt då SKA jag vara vid hans sida! PUNKT SLUT!

Nu ska jag sova och hoppas att Classic och Snót reper sig under natten.

Godnatt Kramar Anna

Jag och Kristall frá Búlandi






Kastrering av ettåringarna på Sveinsstadir!
Vad gjorde vi av kulorna???? Studera bilden noga så får ni ett "bildligt" svar!!!




ps. dagen innan denna kastreringen så var Pjakkur med till granngården, då Óli assisterade vid deras kastrering. Det kastrerades 6 hästar och Pjakkur som enda hund vakta de noga vid Ólis sida! Och vart tog alla kulor vägen? För de vara alla (12ST!!!!!) Borta!!!!! =)
Pjakkur sov länge den dagen och INGEN kunde förstå varför....!? "fniss"
Och visst ser väl Pjakkur lite "tagen på bar gärning" i ansiktet!?

kl. 22.00

Jag ska nu försöka skriva ifatt mig själv lite..

Måndagen den 26/5 kom Stina och Mia från Sverige och hälsade på mig. Jag hämtade dem klockan 12 på Keflavíks flygplats på södra Ísland. Därefter åkte vi raka spåret till Harfnafjödur och tittade på en hingst Kristall, som jag eventuellt skulle köpa. Stina och Mia hjälpte mig att filma honom så jag kunde titta när jag kom hem. Och visst gillade jag honom...

Tisdag, onsdag, torsdag och fredag jobbade jag. Men jag hade förvarnat Stina och Mia att det kunde bli lite långtråkigt kanske, men jag måste ju jobba.
Men det hela slutade så bra att fick inte bara rida.. De fick även lov att hjälpa mig med mina tränings hästar.

På torsdagen så red vi på rekstúr till Thingeyrar och Stina och Mia red med. Vi hade jätte kul och nu fick de verkligen ett RIKTIGT typiskt island minne att ta med sig hem. Och vad kan vara bättre än att avsluta denna dagen med ett dopp i ute badet!?!?

Fredagen blev lugn på morgonen och mina vänner hjälpte mig även idag att rida en massa, men oj så de klagade på träningsverk!! Hihi. Kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig hur man kan få träningsverk av att rida ett par hästar varje dag! "skratt"


Vad jag trodde skulle bli en skön fredag kväll..slutade med det värsta tänkbara. Óli hade ridit Snót näst sista gången innan visningen (4-5juni), ställt in henne i boxen. Hon hade gått bra och var "lagom" ansträngd. Ca 3 timmar efter den ridturen så skulle jag ta ut henne i hagen.. Men upptäcker till min fasa att hon är halt. Vänsterbak är stelt och hon vill inte stödja på det. Säger till Óli som inte tar det så aöövarligt, men när jag väl får honom att titta på henne då säger han att hon bara är stel.. Men Óli.. en stel häst har väl inte dubbel så stor kota på ena bakhoven? Så jag bad Stina (min kompis) titta på henne istället.. Hon är jätte bra på ben svullnader då hon i flera år brottats med benskador på sin häst. Svullen, sträckning, senan...frågetecknena är många men hon är iaf INTE "bara" stel. Nedkylning och massage med linement följde och idag måndag är hon betydligt bättre men absolut inte bra. Det måste hända ett mirakel ifall hon ska bli bra till visningen...

Men fredagen kunde sluta riktigt illa ytterligare en gång till... Jag hade precis släppt ut Snót tillsammans med ett annat sto, men detta stoet är en riktig rymmare.. Men inte trodde någon av oss på gården att hon skulle ta sig igenom ett elstängsel..!
Vi skulle flytta de stona som går med slaktföl till en annan hage (de gick nu med de fina avelsstona), där de skulle få gå tillsammans med en obedömd treårig hingst. Allt gick bra ända tills hingsten skulle släppas och springa förbi hagen där Snót och det andra stoet gick. Men det var inte hingsten som fick syn på henne, det var hon (rymmaren) som fick syn på honom. Hon tog satts och sprang rakt igenom staketet med el och allt. Snót hade uååtäckt vad som hänt och började springa....MOT HINGSTEN. Jag kan tala om för er att det var längesedan som jag sprang så här fort. Men jag lyckades som tur väl var få tag på Snót innan hingsten hade fått syn på henne och Heimir lyckades springa mellan honom och även det andra rymmar stoet! Men puh vad jag sprang.

Lördag morgon så packade jag mitt rum för jag ska tydligen flytta till ett hus som ligger på andra sidan vägen. Det finns inte rum till alla och då åker jag ut.
Sedan bar det iväg till Reykjavík för mig, Stina och Mia. Vi åkte in i centrum av Rv och det var jätte fint. Vi letade reda på ett hotell och sedan gjorde vi oss i ordning för en utekväll i fest staden Rv.
Men om vi kom till fel ställe eller om det var fel dag.. det vet inte jag, men det blev iaf inget drag och vi satt mest och pratade och styrde sedan till hotellet vid halv 3. Men lika skönt var nästan det efter en veckas arbete och dålig sömn för min del.

Söndagen sov vi länge.. till 12 och sedan bar det åter igen av till Kristall för att kolla och provrida honom igen. Nu bestämde jag mig även för att jag tänker köpa honom så länge som han går igenom veterinärbesiktningen.
Men vi firade sedan på en restaurang med pizza och cola!! Mums!

Måndagen började klockan 05.00 med att vi vaknade efter ca 3 timmars sömn och sedan bar det av till flygplatsen och Stina och Mia åkte hem klockan 7.50. Sorgligt, men snart ses vi igen för tiden på Sveinsstadir börjar sakta men säkert rinna mot sitt slut. Hem färd för mig blir efter Landsmót! Känns skönt för jag har otrolig hemlängtan samtidigt som min mormor mår dåligt. Jag har fått ut mer än vad jag förväntade mig av denna resan så jag åker hem med glädje och kunskap och motivering att fortsätta kämpa för arbete med Islandshästar!

Tisdag...
Vaknade med sprängande huvudvärk och huvudet hade helst legat kvar på kudden, men med ett par ipren så var jag igång!
Veterinären kom och tittade på Snót och han konstaterade att hon inte är halt (efter böjning) och att hon har en mindre svullnad vilket han tror kommer från en vridning eller sträckning. Han frågade om hon ska visas...ja.... då sa han att vi ska pröva med ett kylbandage för att få bort den sista svullnaden. (kan inte sätta in antiinflammatoriskt för då är det inte lagligt att visa henne) Men innan jag gick med på detta så klagjorde jag för honom att visningen betyder inte allt och jag vill inte ta några risker med hennes benbara för en visning. Men han sa det att han hade satt henne på dessa kylbandage i första hand även om hon inte skule visas.

Så ikväll ska hon provridas och sedan kylbandage. Är hon ok imorgon morgon då visas hon på torsdag annars åker hon ner på vila med antiinflammatorisk medicin.

Nu ska jag ut och jobba igen!

Kramar Anna

Jag, Mia och Stina