Anna Inger Funni Jonasson

kl. 20.30

Igår så gav vi oss av på vårt första två dagars rekstur. Det var ok väder, uppheåll, lagom varmt men ingen sol.
Vi red längs en grusväg som började i öppen terräng men som sedan gav sig av upp i bergen och tillslut red vi med vattnet till höger långt nedanför oss och berget högt omslutande på vänster sida.. Men man kunde inte se toppen av bergen för det var tjock dimma längst upp. Och under hela tiden hörde vi vattnet som forsade längs med bergsväggarna och ner i den stentäckta marken, vattnet slingrade sig sedan ner i små springor i marken och forsade sedan ut i vattnet på andra sidan vägen.

Underbart.. det var som att vara i en dröm! Hästarna skötte sig kanon och vi hade bara ett par tappade skor som Heimir fick sätta dit igen. Vi är hela tiden tvugna att ha skonings grejer med oss så att vi kan sko på plats. För de kan inte springa och fläka upp fötterna.

Men det är äventyrligt att fösa så mycket hästar. Det är ju tillsammans med annat mötande folk, hästar och bilar. ALLT kan hända. Särskilt på hemvägen då hästarna VILL HEM. Deras ögon bara lyser!

Nu ska jag fara och sova! Har arbetshelg denna helgen så jag måste vila..

Ska börja sticka min egna tröja imån med! Var och köpte garn igår!

Kram Anna

Ute är det ett riktigt skumt väder.. Bergen som omringar gården är täckta av tjocka mörka moln som hänger tungt som ett täcke över bergstopparna. Ser lite spöklikt ut...



Ni som känner mig!?!? Vem är denna hästen, SPÖKLIGT lik!?






(de har samma pappa och är alltså halv syskon!! Samtidigt... har han samma mamma som mitt sto skuggadís, vilket gör dem till syskon, också!!!)

Under vårt rekstúr den 18 april...





Nu säger jag godnatt för idag!

Kramar Anna

...grevens ersättare.

Som många av er vet så är min älskade Greifi sjuk, Han är bättre nu i dagarna men hans lungor klarar dock inte den hårda träning som tävling, visning och avel kräver.

Så nu har jag oc´h min familj börjat letandet efter en ersättare till honom.

Hela helgen till bringade jag med att leta hingstar på södra Island och vilka hästar jag har tittat på och provridit. Särskilt en av dem.. Blakkur.

Nu skall det tänkas, pratas och ha huvudet kallt... Men jag tror tror att det är han, Blakkur!

Vädret fortsätter att vara vår och varmt och underbart häst tränande dag ut och dag in! Kan man ha det mycket bättre? Det som fattas mig är min familj.

Idag har jag och Daniel varit ihop i 3 år och 4 månader. Tänk vad tiden går snabbt. Känns som det var igår jag träffade honom.

Kram Anna

kl. 19.00

Inne efter en kanon fin dag!

Jag vaknade av solsken och fågelkvitter. Pigg och glad äter jag frukost och beger mig sedan ut för att rida. Börjar med en unghäst och sedan så skulle Oli rida Snót och då tog jag Tvinni och red jämte för att kunna se och höra vad han säger om henne.

Han tyckte hon var jätte fin och att jag gjort ett bra jobb, han var positivt överraskad. Vilket gjorde mig mycket glad!
Han sa att jag bara måste få henne mer säker i traven och kunna göra övergångar tölt trav och galopp trav bättre. Sedan måste jag träna på galoppen, för när han pressade henne upp i snabbt tempo så gick hon in i korsgalopp... Inte så bra så det måste jag verkligen få till bättre för annars blir det inga poäng för det på visningen...

Sedan kom vi till passen... Upp i galopp och PANG hon la sig som om hon inte gjort annat. Det går inte tillräckligt fort i fart men hon går i bra pass och jag ska inte träna den mer utan Óli ska rida henne ibland och då lägga henne ett par gånger till innan visningen i Juni!

Sedan avslutade han med att: "Du är redo för Landsmót med Snót. Du har gjort ett bra jobb!"

Det var solsken ute och nu sken också mitt ansikte!!!!

Dagen fortsatte i solsken och glädje. Vi gjorde som vanligt efter lunch, satte ut de äldre hästarna i deras hage och sedan hingsten inne i rundpaddocken. Efter det så åkte vi till Hólabak och tränade tre hästar var.

Allt gick bra, jag hade en liten incident med en av mina unghästar. Skulle sitta av och spänna sadelgjorden. Men när jag precis svingat benet över hans rumpa så hoppar han till och jag kommer i obalans och får piskan på hans rumpa, vilket resulterar i att han RUSAR iväg. Hej då Anna sa han och sedan dundrade han hem i en väldig fart. Frun i familjen som äger Hólabak såg hästen komma springande med tyglar och stigbyglar slängandes, från köksfönstret, så hon var snäll nog att hämta upp mig med bilen och se så att jag var ok!

När vi kommer hem så säger jag:

- Vi kanske ska ta en titt på rundpaddocken så hingsten är kvar inne!?

Heimir går iväg och jag hör:

"- NEEEEEEEJJJJJJJJ"

Shit han hade rymt... Herregud hjärtat bultade på mig värre än någonsin, Men TACK GODE GUD han hade sprungit förbi de äldre hästarna (bl.a. Snót) och inte brytt sig ett dugg om dem... Men frågan var bara nu.. VAR ÄR HAN???

Han hade sprungit till granngården Steinnesi. Det tog oss (Jag, heimir, Carmen och Kolla) ca 1.5 timma att få hem honom och där emellen så hände detta:

Spränger två staket, springer in i en fårflock, springer in i stoflocken får med sig två stycken, sedan kommer han in i paddocken och vi tror att det är över. Nu ska vi skilja honom från de två stona som han fick med sig, VAD GÖR HAN DÅ??????
- Han kryper under staketet! Ett staket som är från marken till det understa järnröret ca 80 cm.
Vi stod en bra stund och bara gapade.

Sedan stack han iväg på ytterligare en runda och under den tide så: Tar han sönder två staket och skadar sig själv för att han springer rakt in i en lina gjord av något metall aktigt. men istället för att stanna för trycket av linan så bara fortsätter han att gå och trycka tills stolparna ger med sig.
 Vi var tre stycken som enkelt kunde skjuta honom vid det laget.

Uj uj uj det var en fin avslutning på en annars kanon bra dag!

Men det är väl det som är tjusningen med att vara tränare: "Man vet aldrig vad och när saker kan händer"

Nu ska jag planera min helg resa!!

Kram Anna

kl. 20.45

IDAG VAR INTE MIN DAG!

Det hela började med att vi fick vårt första föl. Denna var inte helt ok och vimsade runt utan sin mamma. Vi fick leta efter mamman. Men nu bor den i en box tillsammansmed rätt mamma. Men hon fick i sig första mjölken först 30 timmar efter födsel ca.. Och hon är bra svag och trött.
Jag ska gå upp i natt och titta till henne...

...Sedan gick jag ut och tränade hästar igen... Den första jag tog han var helt knasig idag och bara sprang. Jag fanns inte i hans värld. Gnäggade, sprang, stannade... ja och sedan om och om igen!

..nästa... började med att inleda sidoförflyttningar med honom.. gjorde detta från marken.. Men han var inte med på noterna heller.. Han gnäggade och var bara okoncentrerad. Så skulle jag byta sida. Stod på hans vänstra sida och han hade hela sitt huvud och hals till höger för att spana efter allt annat än mig. Sedan rätt som det var så bara slängde han huvudet till vänster.. Träffade mitt huvud.. Jag "flyger" en bit bort och vinglar lite sedan sätter jag mig på huk och håller i staketet.. det är svart en stund och sedan snurrar det lite.. Shit nej ingen hjärnskakning...

Det slutade med smärta och att jag red en häst till, men där tog det stopp.. fick sluta rida och gå in och vila lite.. Men innan jag gick in så kom det en häst som stod på ett ställe och sedan blev rädd så då hoppade denna rakt upp i luften och landade sedan glidandes på min fot... AJ!

Gick in och vilade..

Sedan gick jag ut igen och tyckte att jag var snäll som kom ut och hjälpte till.. skulle släppa ut hästarna. Det är en som måste stå i speciel hage för han bara rymmer. Så jag tog honom i grimma.. Ni tror väl inte att hästrakarn stångar mig med sitt huvud i mitt huvud.. Jojemen visst gör han det!

Detta var inte min dag och jag gör nog bäst i att gå och sova nu!

Bye Bye!!!

kl. 20.45

Hej!

Idag har jag jobbat och det gick så himmla smidigt att jag började undra om djuren hade ingått någon slags pakt, som innehöll: - Idag ska vi alla vara snälla och göra precis som Anna säger. Men innan jag ens tänkt färdigt tanken så såg jag honom... Rymmaren Nr ETT på Sveinsstadir! "The Onkel Horse" (han kallas så för att det är Ólis farbror som haft honom men nyligen bestämde sig för att sluta rida, så nu är han här för försäljning)
     Men han gillar inte att vara bakom stängsel. Sätter man honom i en hage så rymmer han till den andra. Sedan började han att stå vid den stora flockens hage.. Ja ja tänkte vi och släppte ut honom där.. Han stannade där i en dryg vecka och sedan.. Ja idag så beslöt han att det var mycket roligare att faktiskt vara där vi satt honom från början, fast utanför staketet förståss. Så jag låste in honom bakom lås och bom idag i rundpaddocken vid det gammla stallet. Nu kan han stå där ett par dagar och TÄNKA!

Sedan flöt dagen på igen. Valde att inte rida Snót idag för hon gick så tufft igår och jag vill inte ha henne överansträngd. Hon börjar bli riktigt fin nu och jag längtar tills utetävlingarna och visningarna sätter igång. Ska bli så roligt!

Nu ska jag ta mig i säng faktiskt och kolla lite på "Vänner" Sedan somna gott!

Kram Anna

ps. Daniel var idag hemma hos mig och hjälpte pappa i skogen. Körde lite traktor och drog ris och så. När han åt så hade Classic krypit upp jämte honom i kökssoffan och krypit nära honom och sedan lagt tassen på hans hand. Sedan tittat på honom med sina frågande, vänliga ögon... Min Daniel och Min Tattit.

kl. 20.00

Så har en hel dag som farmare, över! Jag är lite stolt över mig själv. jag jobbade egentligen inte idag men bestämde mig ändå för att gå upp 8 och sedan trampa iväg till fårhuset för att packa ull.

Jag vill ju att Óli ska visa Snót för mig, men jag vet ju inte riktigt vad han vill ha för det så då tänkte jag att jag kanske kan göra något i gengäld för honom så kanske han kunde visa Snót gratis. och visst gick det i verket, och det kunde ju inte vara annat än perfekt och slå ihop det med att packa ull nu när "Gunnar-fårklipparen" skulle komma och klippa Ólis 260 får! Så jag har packat ull, servat med får och sedan prövade jag faktiskt att klippa ett får... Uj uj vilken teknik det är att klippa ett får! Det ser ju så himmla lätt ut när han gjorde det... Men hur många tusen gånger har han inte gjort detta då!?
     Vet ni vad det allra roligaste är!? Att han BARA pratade isländska.. Inte ett ord engelska förstod han eller kunde prata. Så till slut gick det av bara farten och jag babblade på så gott jag kunde. Prata är jag ju bra på så det var bara att hitta lite ord som jag tyckte passade =) Och han verkade att förstå.
Men vad han INTE förstod var att jag inte klarar av att sortera orden när det går för fort så jag bad honom om och om igen att prata lite långsammare, vilket han aldrig gjorde så jag vet inte hur många gånger jag sa: "-Va?" För at få honom att säga samma mening flera gånger så att jag fick ett par försök på mig att sortera ut orden!

Sedan ringde Inga Soley mig och av bara farten så blev det isländska för hela slanten. Oj Oj oj vilken dag jag har haft!!! Lärt mig massor...

Och när man tror att det roliga är över, ja då finns det mer.....!

Klockan halv 7 lämnade jag fårhuset och sprang in för att byta kläder och sedan sadla Snót för en härlig ridtur med solen som sakta sakt försvann bakom bergen och gav ett härligt rosa-lila sken över himeln.
Heimir hängde med... På vägen hem så låg jag och Snót lite efter vi skrittade på.. Men så kände jag hur det började krypa i ryggen på henne, så jag kortade tyglarna och tog henne upp i tölt.. Men hon ville gå fortare och fortare och fortare. (Snót är annars den typen av häst som inte gör mer än behövligt) Så jag lät henne bara pinna på, glad över att hon bjöd helt av sig själv. Men så började Heimir tok galoppera framför mig och då bara slog det slint i huvudet på Snót och hon bara sköt iväg som ur en kanon... och i vilken gångart?????????

                                                         PASS - SÅKLART!!!!!!!!!

Oj vi bara flög fram!! Detta är andra gången jag lägger henne och bara andra gången som hon i sitt liv springer i pass under ryttare. Men Oj vad det gick denna gången. Tårarna rann på mig!! Om det bara var av vinden eller om det var glädje tårar också det vet jag faktiskt inte. men OJ vad lycklig jag var och ÄR!!!!!!!
Slutet var väl inte så gott för när jag sedan lät henne trava vägen hem så kände jag hur hon blev sne i framdelen.... NEJ!!!! Jo å då visst hade framskon sakta trillat av (de var alla fyra skor efter passen, jag kollade!!) Ja ja det gick inte illa åt hoven iaf så ajg får bara be Heimir sätta dit den i morgon igen!

Nu ska jag äta lite godis och sedan sova. Jag ska fodra hästarna imån och Heimir sköta fåren, jag tycker jag har gjort mitt i fårhuset denna veckan!!

Kramar Anna

Igar var det ju uppvisning pa programmet!

Jag vaknade kl. Halv 8 ganska pigg och vet ni vad?? Jag fick med mig Daniel ut I stallet redan pa morgonen och sedan var han med en hel dag!! Han brukar annars vilja sova till typ 12 nær han inte behöver göra nagot, sa detta var en stor bedrift jag lyckades med.

Jag trænade tva hæstar fran sveinsstaðir och sedan skulle jag duscha Gáski sa förmiddagen bara försvann. Eftersom det bara var jag, Daniel och Heimir hemma sa blev vi "tvugna" att göra en egen lunch. Det blev fin fina toast med lite köttfærsfyllning och det slutade ocksa med att de blev ganska nyttiga med sallad och grejer till. (att vi drack cola ska jag kanske inte næmna... hehe)

Efter det behövde jag och Daniel aka till banken sa det blev en snabb vænda till Blönduós, medan Heimir passade pa att sko lite hæstar.

Tillbaka sa var det Hólabak hæstarna som skulle trænas. Vi brukar træna tre var. Det ær egentligen 7 hæstar men en far alltid vila.

Jag började med min svarta buse som alltid har nagot hyss för sig, men vad förvanad jag blev nær han skötte sig exemplariskt denna dag. Jag passade da pa att sætta tyglarna rætt I bettet pa hemvægen och det gick kanon!!

Sedan skulle jag rida en ful liten valack, men med sanna steg och gangarter att man drömmer nær man rider honom och tænker att han ær bara fyra till sommaren!!

Men nær jag skulle spænna sadelgjorden sa hænde nagot.. Jag hade satt tyglarna över hans huvud sa att jag kunde ha dem runt armen och sækert inte tappa honom nær jag spænde gjorden. Men rætt som det var sa bara slet han sig och jag hade inte en chans. Jag stod pa hælarna och lutade mig bakat men kunde inte fa honom att stanna.. Sa vænde han rumpan mot mig och da hade jag inget annat val æn att slæppa.

Det tog oss (jag, Daniel, Heimir och Kolla) ca 40 minuter att fa fatt pa honom. Han sprang rakt igenom staket, in I andra flockar, over diken, bakom kullar.. PUST va jag var mör I benen efter det. Men sen till slut stannade han, med söndrig tygel, och Daniel var nærmast. Jag tænkte I huvudet, det gar aldrig.. Men Daniel bara gick fram och hæsten stod from som ett lamm.. Sedan skulle jag komma och ta över.. da slet han sig, Daniel tog I med all sin kraft, Daniel var stark men tygeln gick av.. Sa han var lös IGEN!! Sedan valde vi att fösa in dem allihop I en falla och da fick vi fatt honom. Men sen nær jag skulle upp, DA VAR DET CIRKUS. I sækerhets fall sa hade jag en repgrimma pa och Heimir som höll I honom sa att det sækert inte skulle bli samma visa igen. Væl uppe, tredje försöket sa var han, som vanligt, jætte fin att rida!

Sen var det hem och fixa stallarna (nu hade Daniel fatt nog...=) Klockan halv 7 kom de fran Þingeyrar och hæmtade Snót, jag tog egen bil med Daniel och Heimir för jag hade inte ætit æn..

Uppvisningen gick ut pa att vi (jag, Elisa K (fran Þingeyrar) och en annan tjej fran nagon annan del av landet) skulle rida vara ston som ær efter Smári frá (nagonting.. mitt mine nær det gæller gardsnamn ær inte alls bra..) Vi skulle rida ett litet uppvisnings program innehallande tölt, trav och skritt. Gærna pass, men ingen av vara ston var færdigtrænade för det..

Sa hur gick det??

Jag hade det jætte stressigt att komma till uppværmning, trots att jag var mer æn I tid, men att fa pa sig tævlings utrustning var lættare sagt æn gjort med den kyla som ven utanför stallet och slipsen som inte alls ville sammarbeta. Men SNÓT FRÁ SVEINSSTÖÐUM VAR HELT OTROLIG!!!!!! Hon fullkomligt ægde arenan nær hon betrædde den. Underbara hæst, det var som hon njöt av att visa upp sig, min lilla prinsessa.

Jag har aldrig gillat att arbeta med ston, men hon har fatt mig pa andra tankar. Daniel filmade hela uppvisningen och det blev jætte bra, men alldeles för stort för att lægga ut pa bloggen. Min kamera tar inte sa bra bilder inomhus, det blir vældigt mörkt.. Kanske det finns nagon finess jag missat...? Nagon som vet?

Och det bæsta av allt var att jag och Snót tillsammans med Elisa och hennes sto klaffade perfekt tillsammans och det var bara SKIT KUL att rida uppvisningen, med grædde pa moset att Snót var FANTASTISK!!!

Nu sitter jag med ett gott glas vin tillsammans med Daniel och precis ætit en god lördags middag. Daniel aker ju hem pa Mandag och imorgon ger vi oss av till Reykjavík, för planet gar sa tidigt fran Keflavík pa mandagen, redan kl. 7.50.

JAG KOMMER SAKNA HONOM!!! De han och jag har tillsammans gar inte beskriva I ord. Jag mar sa bra med Daniel och kænner mig hel med honom. Han stæller alltid upp för mig och finns stændigt vid min sida. VAD SKULLE JAG GÖRA UTAN HONOM???

Och jag har en otrolig hemlængtan.. Det gar inte beskriva I ord. Jag saknar Sverige, væshult, mamma och pappa, vardagen hæstarna... ALLT och mest av allt. Gissa tre ganger... MINA HUNDAR!!!!

Jag förstod att hemlængtan skulle vara stor, men att jag skulle kænna en san hær længtan efter HEMMA och trygghet det trodde jag inte var möjligt.

Men jag vet att tiden rullar och jag har det sa bra hær att jag vill inte byta det mot nagot men jag önskar jag kunde komma hem lite da och da och hælsa pa.

Pappa och mamma har sagt att jag ska komma hem I maj och va hemma ett tag, men jag skulle aldrig klara att sæga hejda till alla igen. Minst av allt Classic. Den hunden ær mitt liv, han följer mig vad jag æn gör och nu har jag stængt honom ute.. Det gör ont I hjærtat att tænka pa det. Men vad glad jag kommer vara nær jag far syn pa honom vid flygplatsen. Jag ska krama honom LÆNGE och jag ska inte slæppa honom ur sikte. Och aldrig mer ska jag svika honom sa hær længe. Han ær gammal och jag vill ha varenda möjliga minut med honom. MIN ÆLSKADE CLASSIC. Det svaraste av allt ær att jag inte kan förklara för honom att jag kommer hem, varför jag gör detta och att jag saknar honom. Att jag fortfarande tycker lika mycket om honom æven fast jag försvunnit ett tag, kunna förklara för honom varför han inte far följa med.. För Daniel kan jag ju sæga vad som hænder, jag kan prata med honom I telefon, jag kan sæga honom att jag ælskar honom och saknar honom...

Usch ju mer jag tænker pa det ju ondare gör det.. Att man kan længta hem sa.

Men det ær inte "ond" hemlængtan, att jag længtar hem för att jag vantrivs hær, det ær hemlængtan för saknaden av allt jag ælskar hemma och allt som ær HEMMA!!!

Hoppas ni har det bra!!

Kram Anna