Anna Inger Funni Jonasson

Ja nu ska jag försöka skriva ner den sanna spökhistorian som hænde hær fran 1812-1930, och fortsætter æven æn idag.

                                                 Historien om Kullarna kring Sveinsstaðir

Det var en man (Friðrik) och en kvinna (Agnes) som jobbade för en man i en by som heter Vatnas. Mannen de arbetade för, Natan, var en dalig man och behandlade inte Agnes och Friðrik væl.

Sa en dag fick Agnes och Friðrik nog och det uppstod ett brak som slutade med att huset brann och att Natan brann inne.

Nær regeringen började luska i detta sa var det enda resultat de kunde fa fram, att Agnes och Friðrik hade dödat Natan.

Det slutade med att Agnes och Friðrik blev dömda till döden - halshuggning.

Det dröjde över vintern, ca 1-2 manader innan halshuggningen kunde ga i verket för regeringen var tvugna att hitta Natans farbror som skulle utföra halshuggningen.

Dagen da halshuggningen skulle ske sa samlades alla farmare runt omkring för att titta. Detta för att de skulle fa se att gör ni som Agnes och Friðrik da hænder detta...

Huvudena höggs och sattes sedan pa stora palar, som sattes væl synliga för alla som gick förbi dem och saledes kunde paminnas om vad som hænder om man dödar nagon pa det viset som Agnes och Friðrik gjort.

Man valde att græva ner kropparna i en grav jæmte en kulle pa Sveinsstaðirs marker.

Palarna med huvudena stod utanför en kvinnas hus. Och den första natten sa försvann huvudena fran palarna. Ingen kunde första vad de hade tagit vægen. men det var kvinnan i huset som hade gett order till pojken som arbetade för henne att plocka ner huvudena. Eftersom hon inte visste vad kropparna lag sa begravdes huvudena under staketet som gick kring kyrkan i Þingeyrar (garden som ligger 6km fran Sveinsstaðir) Detta hænde ar 1812 och det var ocksa det sista aret som dödsdommar fran regeringen i Island utdömdes.

Ar 1930 fick Ólis farfar ett brev fran en kvinna i Sverige. I detta brevet sa stod det exakt var kropparna lag och var huvudena lag. Det stod ocksa att han skulle græva upp huvudena och kropparna, ta ut stickorna ur huvudet som hade anvænts för att fæsta huvudena pa palarna. Sedan skulle han sætta huvudena pa rætt kropp enligt beskrivningen i brevet. Det stod exakt vilket huvud som tillhörde vilken kropp. Dærefter skulle han begrava de hela kropparna i gravar tillsammans sa att de kunde vila i frid.
1930 var Ólis far endast 15 ar gammal och han var med sin far nær kropparna togs upp.

Men historian slutar inte hær. Mitt emot gardshuset (det Óli och Inga-Soley bor i nu) i Sveinsstaðir sa finns det ett litet hus. Dær bodde det en kvinna som hjælpte Ólis far (Magnús) att passa avelsstoan som gick precis utanför hennes hus. Hon hade nagra egna hæstar dær ocksa... En dag gar kvinnan till Magnús och berættar att det saknades en mærr fran flocken sedan tidig morgon. Magnús tackade, men tog det inte sa allvarligt. Han trodde mest att hon gatt undan för att föla, för att sedan komma tillbaka igen.

Men det gick mot kvæll och mærren syntes inte till. Magnús beslöt att ga ut och leta.. Tillslut skymtade han stoet som stod uppe pa kullen, samma kulle som de halshuggna kropparna legat under,  i graven, lag hennes nyfödda föl pa rygg och kunde inte ta sig upp. De stora svarta korparna hade börjat flyga runt fölet i væntan pa mat. Men fölet ræddades och togs sedan in och gavs namnet Friðrik fran historian.

Sedan fick alla föl efter den mærren namn fran historian om "the hills".

Sa fort man döpte fölen till namn fran de daliga personerna i historian sa hænde det alltid skumma saker med dessa hæstar och det ledde ofta till döden.

En hæst döptes till Natan, efter mannen som brann inne. Detta var en elak man, hæsten dog da den træffades av en buss.

En annan döptes till Blöndal, mannen som utfærdade halshuggningen, denna hæst dog i en drunknings olycka.

Sedan var det ju Friðrik som var den första hæsten fran mærren, han var en hingst med stor kapacitet och skulle bli mycket bra. Pa den tiden fanns det ett stall som regeringen hade. Hit kunde man læmna sina hæstar mot betalning, och sedan fa dem trænade av den bæsta træanaren och fodrade med den bæsta maten. Och slutligen visade pa en stor avels visning. Hit skickades Friðrik. Han visades pa avelsvisningen och det gick mycket bra. Man gjorde sedan en film fran denna visning som alla kunde titta pa.
Filmen va uppbuggd sa att först visades en huvud bild pa hingsten tillsammans med resultat, namn och förældrar. Men det var bara det att nær Friðriks huvud visades sa hade  de som gjort filmen satt dit fel huvud, de hade tagit ett rött hæsthuvud med blæs... Friðrik har ingen blæs han ær hel röd. Sa hæsten Friðrik blev pa sa sætt ocksa halshuggen av regeringen.

...och dær halshuggningen skedde, blir græset alltid grönare æn pa andra stællen. Om det ær p.g.a blodet fran halshuggningen det vet man inte..

Jag och Inga Soley pa en hærlig söndags ritt i det vita islændska landskapet, knappt ett moln och helt stilla och fridfullt!!



Idag började jag sticka.. Tænkte försöka göra en tröja. Men jag började med en mössa, för att fa in snittsen! Se om jag haller ut en hel tröja!

Nu ska jag sova...
Jag har en spök historia till om garden.. men den far vænta lite!
Ma sa gott!
Kram Anna