Anna Inger Funni Jonasson

Alla mina tankar till min bästa vän Classic som vårdas på sjukhus för sin känsliga mage som i veckan tog en drastisk vändning. Min annars 27kg tunga välmusklade pojke väger ynka 20kg och tynar sakta sakta bort mitt framför ögonen på mig.
Inte än min vän, inte än, är inte redo att förlora dig än.

Kram

kl. 23.45

Hemma från första arbetsdagen efter juletid.. Blandade känslor.
Skönt att vara tillbaka i vardagen igen. Arbetet är viktigt och jag har ju äntligen fått anställning!
Men...det tar mycket tid och jag hinner inte med det som jag borde.
Bjarg är en del av detta. Jag trodde det skulle fungera i och med att det ligger i mitt intresse. Men just nu är det mer en belastning och ett måste än en tillgång. Suck.
Vet inte hur jag ska lösa det riktigt...

På onsdag rider jag kurs för Hinni. KUL!! Nu börjar det kännas att 2010 års sässong sakta ta fart.

Nu ska jag lägga huvudet på Daniels arm, mina armar om Classic och somna tryggt och gott.

Jösses vad jag är dålig på detta...
tiden finns helt enkelt inte men idag ska jag skriva ett par rader.


Ósk har blivit registrerad och Mats J som registrerade henne tycker om henne och talar alltid gott om henne när han ser henne. Hon var ju med på en föölmönstring i höstas och fick jätte fin kritik och blev 3:a bland 7 ston och alla med maffiga 1:a klass pappor och även mammor. Här kom jag med min lilla bastard som är efter ej bedömd mamma och pappa. Tror jag har lyckats fint för hon är starkt byggd, mycket och tjock behåring. Starka senor och ett härligt psyke samt lätthanterlig. Rör sig lätt och vägvinnande i skritt, trav och galopp. Tölt visade hon när hon va 1-5 dagar gammal, sedan bara i nedförsbackar ibland.

Jag har börjat lägga ned mycket tid på mina unghästar. Jag har ju som mål att föda upp starka, robusta och pigga hästar.. Så därför har jag dumpat metoden "inte-röra" när de är små. Jag står ju inte och gosar med dem men jag låter Ósk som är 7 månader gammal följa med 1-2 ggr/v på en 20 minuters tur lös vid mammas sida. Både på plan mark och i skog. För att ge henne muskler och kondition. Sedan älskar hon att va på upptäcksfärd! =) Detta gör ju samtidigt att hon inte blir tittig utan att hon helt själv får utforska det hon vill samtidigt som hon har sin trygga mamma som går först. Ibland får även Snót springa med vilket livar upp det ännu mer =) !!!

Otur som är 2 år i juni och u: Skuggadís e: Berserkur frá Stykkishólmi, han¨har jag börjat träna till att gå som handhäst. De första 3 gångerna bunden i en handhästgjord som jag satte på Ófeigur och sedan ledde jag Ófeigur och medhjälpare som går bakom med långpisk ifall Otur stannar eller tvekar att gå av någon anledning. Viktigt är ju att ha en lugn och stabil häst som ledhäst. Ófeigur är min allt-i-alla och han älskar uppgiften även om den gör ont ibland ( dvs. Otur som naffsar på honom... suck) Får kleta in Ófeigur med ättika eller nått på halsen ;)
Vi har gått ca 15 minuter/gång. Med mycket halter/igångsöttningar så han lär sig kommandona samt snäva svängar för följsamheten.

Idag sadlade jag Greifi och hade Ófeigur som handhäst med Otur i handhästgjorden som satt på Ófeigur. Mamma följde med och gick bakom men det behövdes inte idag för de gick som en dans och vi till och med travade ett par meter idag.

Ska fortsätta med dessa korta rundor varannan dag nu så han lär sig övningen perfekt och sedan blir det 20 minuters rundor, blandat tempo 1-2 ggr/vecka. Perfekt uppbyggnad för en yngling som honom! Sedan tror jag han tycker det är lite roligt.

När man gör sådana här grejer med sina unghästar så märker man snabbt vilken typ av häst de är.

Otur är väldigt lugn och rent ut sagt dryg i hagen. Men när man tar ut honom för arbete så ändras han och vaknar till liv och älskar livet. Känns lättlärd, lugn och stabil. Reagerar inte för plötsliga ljud (motorsåg, bil, trakotor. hundskall) eller hund som plötsligt störtar ut ur skogen!

Ósk är Greifi upp i dagen och jag ÄLSKAR denna häst. Tänk att vi fick en så fin avkomma efter Greifi. Hon är mig varmt om hjärtat likt sin far och även moder. Skuggadís är en fantastisk mamma och jag imponeras av hennes lugn och tålmodighet. Samtidigt som hon litar på oss människor som Ósk är så nyfiken på dagarna i ända.

Nytt år och nya möjligheter!
Jag har mycket att se fram emot detta år.
Vad det blir, det lovar jag att berätta allt eftersom de infaller =)

Kram Anna